Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare inslag i svenska skolor. Detta examensarbete intar ett lärarperspektiv med syftet att undersöka hur den interaktiva skrivtavlan påverkar lärares syn på undervisning. Fyra lärare har intervjuats kring vilka möjligheter och svårigheter de ser i utvecklingen av de egna undervisningsmetoderna med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Andra frågeställningar är hur lärarna ser på interaktivitet och om den interaktiva skrivtavlan används som ett hjälpmedel för att stärka eller utveckla en viss pedagogik.Resultatet för undersökningen visar på att även om lärarnas undervisningsmetoder har utvecklats och blivit mer varierade så är deras pedagogiska grundsyn fortfarande densamma. Interaktivitet innefattar inte bara interagerandet med den interaktiva skrivtavlan utan även den kommunikation och det samarbete som sker mellan elever och lärare.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk..

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas.

Emmaboda glas grundades år 1919 och med att tillverka planglas. Idag är de helägda av Saint-Gobain och tillverkar inte längre glas från grunden utan bearbetar enbart planglas. Målet med arbetet är att kartlägga energiåtgången per producerad kvadratmeter glas baserat på vilka processer de genomgår. De största energiförbrukarna på Emmaboda glas är tre eluppvärmda ugnar och det blir utgångspunkten för hur glaset ska kategoriseras.Glaset kategoriseras i tre grupper och energiförbrukningen per grupp beräknas med minsta kvadratmetoden. Det finns en stor mängd mätdata i form av elförbrukning och producerad mängd glas att tillgå och den analyseras för att sedan härledas till önskad produkt.

På mitt vänstra pekfinger har jag med bläck och nål ristat in orden ? I blow just for fun. En mening som på ett humoristiskt sätt beskriver visionen i mitt skapande inom glas.I samband med uppstarten av examensprojektet försvann den glädjefulla känslan. Den bytes ut mot prestationsångest, misstro på mig själv och jag hade inte längre någon glädje i att blåsa glas.I mitt projekt utgår jag från mina egna erfarenheter där rädslan för att misslyckas tog över och påverkade mina hantverkskunskaper rent praktiskt.I blow just for fun, är en hyllning till materialet glas, samspelet i glashyttan och det lustfyllda och värdefulla att ha en materiell kunskap..

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance.

Studien har undersökt vilka uppfattningar elever på gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lärande. I studien har sex elever från två olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats.De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av både lärare och elever som ett mycket positivt hjälpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjälpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefär 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i någon större utsträckning lyckats hitta signifikanta samband i att använda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ändå satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor.I den här studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjälpmedlet underlättar för läraren att visualisera verkligheten för eleverna.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjälpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie är att utifrån ett lärarperspektiv ge inblick i vad forskningen säger om vilka kunskaper som är lämpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna användas så effektivt som möjligt i matematikundervisningen. Frågeställningarna behandlar lärares kunskapsbehov, vilka faktorer som påverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lärarens roll förändras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundläggande kompetens inom IKT underlättar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men är även en förutsättning för en lyckad vidareutbildning inom området. Lärare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebär och hur detta kan förverkligas med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. Här är lärarens egen inställning avgörande för att en förändring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning på interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

I detta arbete belyser jag den interaktiva tavlans användningsområde i två svenska skolor, samt beskriver hur den används i andra länder som exempelvis Storbritannien. Syftet var även att undersöka på vilka punkter den skiljde sig från en vanlig whiteboard och även vilka problem som kunde uppstå vid användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen. Undersökningen i de svenska skolorna genomfördes i form av en intervju med sex lärare som alla använde den interaktiva tavlan i sin undervisning. Kontakten med lärarna inleddes via brevväxling per e-post och avslutades med en telefonintervju.Resultatet visar att den interaktiva tavlan främst användes till att visa bilder och animationer som ett komplement till skolans traditionella whiteboard eftersom den interaktiva tavlan kändes för onaturlig att skriva på. Alla lärare i undersökningen betonade dock att den interaktiva tavlan fått ett positivt mottagande av eleverna, där interaktiviteten och användningen av bilder och ljud som tillfördes till undervisningen sågs som den största styrkan tillsammans med möjligheten att kunna stå framför klassen och styra datorn.

En jämförande analys av Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Edgar Allan Poes "Det skvallrande hjärtat", ur ett psykoanalytiskt och strukturalistiskt perspektiv. Båda verken utgår ifrån en huvudkaraktär och ett mord som de begår. Jag har valt att, utifrån ett strukturalistiskt perspektiv, försöka tillämpa detektivstrukturen och se hur författarna förhåller sig till den. Jämför även huvudkaraktärernas beteende före, under och efter morden ur ett psykoanalytiskt perspektiv för att kolla på skillnader och likheter..

Rapporten behandlar hur interaktiva webbtjänster påverkar kundrelationen. Undersökningen omfattar en fallstudie på FCC Software samt intervjuer med tre av företagets kunder. Företagets befintliga tjänster har legat till grund för undersökningen. Då befintlig litteratur anser att företag inte använder den interaktiva potential som Internet ger har undersökningen fokuserat på hur de interaktiva tjänster som företaget tillhandahållet uppfattats hos kunderna. Undersökningen har genomförts med ett perspektiv som omfattat företag och kund för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan de båda parterna i avseende på hur tjänsterna påverkar kundrelationen.

Under de senaste åren har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mängd klassrum. Under läsåret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgång till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsätts att pedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda digital teknik i undervisningen. Sedan jag såg interaktiva tavlor användas för första gången 2007 har jag varit nyfiken på vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lärare. Lärarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda på mer om interaktiva tavlor kom därför naturligt.I undersökningen, som bestått av intervjuer med nio pedagoger från förskola till årskurs 6, har jag sökt svar på hur pedagoger som använder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.